Beslutsmodellering

Beslutsmodellering är en metod för att formalisera beslut under osäkerhet genom att bygga modeller som visar hur beslut leder till olika utfall. Målet är att stödja rationella val genom tydliga antaganden, risker och beroenden samt möjliggöra jämförande bedömningar av alternativ baserat på data.

Modellerna beskriver vanligen beslutsalternativ, möjliga tillstånd i omvärlden, utfall och de värden eller nyttor som kopplas till varje utfall. Sannolikheter och nyttor används ofta för att beräkna förväntade värden eller nytta. Modellerna kan vara normativa, preskriptiva eller deskriptiva.

Vanliga tekniker är beslutsträd och influensdiagram som hanterar osäkerhet och beroenden. Ytterligare metoder inkluderar flermetodig beslutanalys (MCDA), bayesianska nätverk, Monte Carlo-simulering och optimeringsmetoder.

Processen består ofta av problemformulering, modellbyggande, datainsamling och kalibrering, modellanalys och tolkning samt kommunikation och implementering. Viktiga steg är att identifiera aktörer, osäkerheter och kriterier samt dokumentera antaganden.

Användningsområden finns inom näringsliv, offentlig sektor, hälso- och sjukvård, forskning och utveckling samt risk- och portföljhantering.

Styrkorna inkluderar systematiskt stöd under osäkra förhållanden och tydliggörande av beslutets antaganden och konsekvenser. Begränsningar inkluderar beroende av data och modellförutsättningar samt risk för överförenkling.

Beslutsmodellering relaterar till beslutsanalys, riskbedömning och robust beslutsfattande och används ofta tillsammans med kvalitativa och kvantitativa bedömningar.