Begreppsdjupst

Begreppsdjupst är ett begrepp som ofta diskuteras i pedagogik och kognitionsvetenskap, där det används för att beskriva hur djupt ett begrepp är förankrat i en persons kunskapsstruktur. Begreppsdjupst är en sammansatt term som bygger på orden begrepp och djup, med suffixet -st som i svenskan används för att bilda abstrakta substantiv. Begreppsdjupst är i huvudsak en kvalitativ måttstock och inte en fast kvantitativ dimension, eftersom olika ämnesområden definierar och mäter djupet på olika sätt.

Definitionen kan bland annat innefatta hur omfattande och sammanhängande ett begrepp är i en individs mentala nätverk: antalet relaterade underbegrepp, egenskaper, tillämpningar och kontexter som kunskapssystemet innehåller. En högre begreppsdjupst betyder ofta rikare förklaringar, fler exempel och större förmåga till överföring till nya situationer. Bedömningar av begreppsdjupst kan göras genom konceptkartor, djupdefinitioner samt uppgifter som kräver förklaring, jämförelse eller tillämpning i nya sammanhang.

Användningen inom undervisning syftar ofta till att främja djupinlärning: genom begreppsbaserad undervisning, stödstrukturer och elaborativ frågeteknik. Kritiker påpekar att begreppsdjupst ännu saknar en enhetlig operationalisering och att fokus på djup ibland riskerar att underskatta begreppets bredd och praktiska färdigheter.

Se även: konceptkarta, semantiska nätverk, begreppsutveckling, expertis.