Avskräckning

Avskräckning, eller deterrence, är en process där en part försöker hindra en annan från att vidta en viss åtgärd genom att signalera eller visa att kostnader eller straff kommer att följa. Begreppet används inom politik, säkerhet, rättsväsen, folkhälsa och miljöförvaltning.

I internationell politik beskriver avskräckning en strategi där en aktör försöker förhindra en annan från aggression genom att hota med avskräckande konsekvenser. Viktiga faktorer är förmåga att straffa eller avskräcka, trovärdighet att hotet känns realistiskt och tydlig kommunikation så att hotet uppfattas korrekt. Det används ofta som allmän avskräckning eller specifik avskräckning.

Avskräckning kan också uppnås genom avvisning eller förnekelse: att göra den önskade åtgärden svårare eller kostsammare för motparten. Avskräckning genom straff fokuserar på konsekvenserna, medan förnekelse syftar till att hindra handlingen genom att göra den logiskt eller logistiskt omöjlig.

I nationell säkerhet och rättsväsende används avskräckning ofta genom lagstiftning, straff och övervakning för att minska oönskat beteende. Inom jordbruk, vilt- och skadedjursförvaltning används avskräckningstekniker som visuella eller ljudbaserade signaler, barriärer och repellenter för att minska skador utan att behöva använda fysiska tvångsåtgärder.

Det finns kritik mot avskräckning. Framför allt krävs trovärdighet och snabbhet i följdverkningar; hotet uppfattas ibland som orealistiskt eller osäkert. Felaktig information, olika riskbedömningar eller hög kostnad kan minska effekten och i vissa fall leda till eskalering eller spänningar. Etiska och juridiska överväganden spelar också in.