Arkivlagstiftningen

Arkivlagstiftningen är den rättsliga ramen som reglerar arkivverksamheten i ett land. Den definierar hur offentliga organ ska skapa, organisera, bevara och dispositionera sina arkiv samt hur arkiven ska hanteras över tid. Lagen syftar till autenticitet, spårbarhet och ansvarstagande i hanteringen av information som bär offentliga beslut och verksamhet.

Innehållet varierar mellan jurisdiktioner, men inkluderar ofta skyldigheter för myndigheter att föra ordnade arkiv och bedriva dokumentförvaltning, regler för klassificering, metadata och systematisk bevarande, samt rutiner för disposition och överföring av material till arkivinstitutioner. Lagen reglerar arkivens digitala bevarande och de tekniska och organisatoriska åtgärder som krävs för bevarande av elektroniska uppgifter. Den anger också behörigheter, ansvar och tillsyn.

Offentlighet och sekretess ingår ofta som centrala inslag. Arkivlagstiftningen balanserar allmänhetens rätt till insyn i allmänna handlingar med skydd för sekretess, personuppgifter och andra sekretesskänsliga uppgifter. Regelverket bidrar till transparens, ansvar och rättssäkerhet samtidigt som integriteten och säkerheten skyddas.

Lagarna samverkar ofta med andra rättsakter, såsom offentlighets- och integritetsskyddslagar och dataskyddslagstiftningar. I den digitala tidsåldern betonas elektroniska arkiv, autentisering, metadata och interoperabilitet mellan olika myndigheter och arkivinstitutioner samt internationella standarder och bevarande av digitalt material över tid.