Arbetsställning

Arbetsställning avser hur kroppen hålls och stöds under arbetet. Den omfattar allt från sittande till stående arbetsmoment som kräver böjningar eller vridningar. En god arbetsställning minskar belastningen på rygg, nacke, axlar och händer och kan förebygga muskuloskeletala besvär såsom ryggsmärta och karpaltunnelsyndrom.

Faktorer som påverkar arbetsställningen inkluderar uppgiftens karaktär, utrustningens utformning, arbetsplatsens höjd och avstånd samt hur länge och hur ofta en viss ställning hålls. En systematisk riskbedömning enligt Arbetsmiljöverket hjälper till att identifiera behov av justeringar.

Vanliga riskfaktorer är statiskt hållna kroppsställningar, onaturliga vinklar i armar och handleder, upprepad belastning vid tunga moment samt vibrationer och kalla miljöer. Dåliga arbetsställningar ökar risken för muskuloskeletala besvär över tid.

Praktiska riktlinjer innebär att arbeta i en neutral rygg, med stolen som stödjer ländryggen, fötterna i marken eller på ett fotstöd, knäna cirka 90 grader och armbågarna nära kroppen. Skärmen placeras så att ögonlinjen möter toppen av skärmen i ungefär ögonhöjd och på ett avstånd av cirka 50–70 cm. Vid stående arbete bör kroppsvikten delas jämt mellan fötterna.

Bedömning och åtgärder: En riskbedömning bör göras av arbetsgivaren i samråd med arbetstagarna. Åtgärder kan inkludera justering av utrustning, höj- och sänkbara bord, användning av ergonomiska hjälpmedel, raster och pauser samt utbildning i ergonomi.