Ansiktsigenkänning

Ansiktsigenkänning är tekniska system som avgör om ett ansikte i en bild eller video tillhör en person. Systemet kan verka som verifiering (en person bekräftar sin identitet mot en referensbild) eller som igenkänning (en person jämförs med en databas för att hitta en match).

Moderna system bygger på djupa neurala nätverk. Processen innefattar ansiktsdetektion, extraktion av ansiktsfunktioner och skapande av en embeddingsrepresentation. Vid jämförelser används dessas embeddingar för att avgöra om två bilder visar samma person eller vem som är mest sannolik.

Prestanda påverkas av ljus, vinkel, uttryck och occlusion. Träningsdata och datasetens sammansättning påverkar rättvisa och noggrannhet; det finns risk för bias mot vissa grupper om data inte speglar befolkningen.

Användningsområden inkluderar mobiltelefonlås, åtkomstkontroll i byggnader, flygplatser och gränskontroll, övervakning i offentliga miljöer samt automatiserad bildsökning i tjänster och företag.

Regelverk och etik: i EU reglerar GDPR biometrisk data och EU:s AI-lagstiftning kan klassificera högrisk tillämpningar. Krav på samtycke, dataminimering, transparens och ansvar kan variera mellan sammanhang och jurisdiktion.

Utmaningar inkluderar skydd mot spoofing, robusthet mot variationer i hudton och ålder, samt frågor om integritet och övervakning. Debatten fokuserar ofta på rättigheter, frihet och hur data lagras och används.