Ankareffekt

Ankareffekt, eller ankareffekten, är en kognitiv bias där människor förlitar sig starkt på den första informationen de möter när de gör bedömningar eller uppskattningar. Det första uppgiften fungerar som ett mentalt referensvärde som påverkar hur ny information tolkas.

I den klassiska studien av Tversky och Kahneman från 1974 deltog personer i uppgifter där ett slumpmässigt ankare presenterades, till exempel ett snurrhjul som kunde visa talet 10 eller 65. Deltagarnas uppskattningar av andelar eller sannolikheter drog mot ankaret, trots att det var godtyckligt. Detta visade att människor inte justerar helt bort från ursprungsankaret.

Ankareffekten förekommer i många sammanhang: prissättning och försäljning där initiala prisnivåer fungerar som referenspunkter; förhandlingar där det första budet styr utgången; risk- och sannolikhetsbedömningar; samt juridiska och ekonomiska beslut. Företag använder ofta ursprungliga pris eller listpris som ankare när de presenterar erbjudanden, vilket kan forma konsumenters uppfattning om vad som är rimligt.

Mekanismen sägs vara att ankaret fungerar som en referenspunkt som människor sakta justerar ifrån men sällan når en fullständig, rationell motsvarighet. I praktiken är justeringen ofta ofullständig (insufficient adjustment) och informationen påverkar därmed bedömningen. För att motverka effekten kan man vara medveten om den, använda intervall eller flera oberoende uppskattningar, eller presentera information utan ett uppenbart ankare.