Andningssystemet

Andningssystemet, eller respirationssystemet, är kroppens organ- och vävnadssystem som möjliggör gasutbyte mellan inandad luft och blodet. Huvuduppgifterna är ventilation, dvs. inandning och utandning, samt gasutbytet i lungalveolerna och transporten av syre och koldioxid i blodet. Systemet bidrar till kroppens syra–basbalans och samverkar med cirkulationssystemet för att förse vävnaderna med syre och avlägsna koldioxid.

Anatomi och uppbyggnad: Övre luftvägarna består av näshåla, bihålor, svalg och larynx, där luftfuktas, värms och renas. Nedre luftvägarna inkluderar trakea, huvud- och lober bronker, bronkioler samt lungorna med alveolerna, där gasutbytet sker. Diafragma och intercostala muskler reglerar bröstkorgens volym och därmed ventilationen.

Ventilation och gasutbyte: Inandning innebär att bröstkorgen ökar volymen och luft tas in i luftvägarna. Utandning är, vid vila, oftast passiv och driven av elastiska återfjädringar. I alveolerna sker diffusion: syre diffunderar till blodet via hemoglobin, medan koldioxid diffunderar från blodet till alveolerna och avlägsnas. Transport av gaser i blodet sker genom kärlsystemet.

Reglering: Andningsaktiviteten styrs av andningscentrum i hjärnstammen (primärt medulla oblongata och pons). Kemoreceptorer i halspulsådror och aortabågen samt centrala respiratoriska centra registrerar CO2-nivåer, pH och O2 och justerar andningsfrekvens och djup.

Viktiga kliniska kopplingar: Sjukdomar som påverkar andningen inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), pneumoni och influensa. Skador eller sjukdomar i luftvägarna eller vävnaden kan leda till nedsatt gasutbyte och syrebrist. Rökstopp, vaccinationer och behandlingar som bronkodilatation används för att bevara funktion och lindra symtom.