Anbudsförfaranden

Anbudsförfaranden är den process som offentliga upphandlande myndigheter och vissa privata aktörer använder för att anskaffa varor, tjänster och byggentreprenader genom att bjuda in och utvärdera anbud. Syftet är att uppnå konkurrens, öppenhet, likabehandling och ett ekonomiskt fördelaktigt resultat.

Rättsramen för anbudsförfaranden präglas av EU:s upphandlingsdirektiv som implementerats i medlemsländerna. I Sverige regleras upphandlingar huvudsakligen av lagen om offentlig upphandling (LOU) samt kompletterande förordningar. Reglerna omfattar upphandlingar över EU-trösklarna, där annonsering och offentliga tilldelningsprocesser följs noggrant för att säkerställa transparens och icke-diskriminering. Vissa sektorer har särskilda regler inom försörjningssektorn och andra specifika områden.

Det finns flera olika förfarandetyper. Öppen upphandling tillåter alla intresserade att lämna anbud. Selektiv upphandling innebär förhandskvalificering av leverantörer innan anbudsbegäran. Förhandlad upphandling tillåter myndigheten att förhandla med utvalda anbudsgivare. Konkurrenspräglad dialog används vid mycket komplexa krav där lösningen utvecklas i samarbete med anbudsgivarna. Vid upphandling över trösklarna gäller särskilda krav på annonsering, underlag och tilldelning som följer EU-reglerna. Tilldelningskriterierna kan vara pris, kvalitet, funktion och leveransförmåga; ofta används ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet istället för enbart lägsta pris.

Efter att tilldelning beslutats följer ofta en standstill-period (upphandlingsstopp) innan kontrakt tecknas, vilket ger berörda parter möjlighet att överklaga. Efter avtalets tecknande sker kontraktshantering, leveransuppföljning och eventuella uppföljningsgranskningar samt hantering av tvister enligt gällande rätt.