Abscisinsyra

Abscisinsyra (ABA) är ett växthormon som tillhör carotenoidderiverade sesquiterpenoider. Den är en central regulator av växters svar på torka och andra stressfaktorer samt av utvecklingsprocesser som frövilost och kontroll av germination. ABA finns hos många växtarter och bildas framför allt i blad, rötter och frön.

Biosyntesen sker huvudsakligen i plastider. En nyckelreaktion är NCED:s klyvning av 9-cis-epoxikarotenoider till xanthoxin. Xanthoxin transporteras till cytoplasman där ABA2 omvandlar det till abscisic aldehyde, som sedan oxideras till ABA av abscisic aldehyde oxidase (AAO3). Denna oxidationsreaktion kräver molybdenumko-faktorn via ABA3. Nedbrytning och inaktivering sker huvudsakligen genom CYP707A-enzym som 8'-hydroxylerar ABA till phaseic acid och dihydrophaseic acid, samt genom konjugering till ABA-glukosid (ABA-GE) för lagring i inaktiv form.

ABA transporteras i xylem och phloem till målvävnader, bland annat bladens stomata. I målvävnaderna upplevs ABA av receptorerna i PYR/PYL/RCAR-familjen, vilket hämmar PP2C-proteiner och därigenom frigör och aktiverar SnRK2-kinaser. Dessa kinaser fosforylerar målproteiner och reglerar såväl transkription som stomatal funktion. I klyvöppnare leder ABA-signaleringen till öppning av jonkanaler som SLAC1 och därigenom till stängning av stomata och minskat vattenförlust. ABA reglerar även uttrycket av LEA-proteiner och andra stressrelaterade gener.

Biologisk betydelse och användning: ABA är särskilt viktigt för att inducera frövilost och hämma germination under ogynnsamma förhållanden samt för att snabbt stänga stomata vid vattenbrist. Nivåerna regleras av balansen mellan ABA och andra hormoner, särskilt gibelliner, samt av ABAs nedbrytning och lagring.