ABOjärjestelmä

ABO‑systemet är det dominerande blodgruppssystemet som klassificerar människors blod efter förekomsten av kolhydratantigener på ytan av röda blodkroppar. Antigenerna A och B styrs av allelerna IA respektive IB i genen ABO på kromosom 9. Allelen i (O) saknar funktionella glykosyltransferaser och ger blod som saknar A‑ och B‑antigen, vilket resulterar i O‑blodgrupp. Fenotyperna A, B, AB och O uppstår genom olika kombinationer av IA, IB och i.

H‑antigenet fungerar som en föregångare till A‑ och B‑antigenerna. Hos personer med O‑blod dominerar H‑antigenet i ofullständig modifierad form, medan Bombay‑fenotypen (Oh) saknar både A/B‑antigener och H‑antigen, vilket gör den särskilt svår att transfundera med ABO‑kompatibelt blod.

Antikroppar i plasman är anti‑A och/eller anti‑B och uppträder vanligtvis naturligt utan tidigare exponering. AB‑individer saknar anti‑A och anti‑B.

Transfusionsbehandling kräver ABO‑kompatibilitet. Vid röda blodkroppar är O‑blod den universella donatorn och AB‑blod den universella mottagaren, medan för plasma är det omvänt: AB‑plasma är den universella plasmadonatorn och O‑plasma innehåller anti‑A och anti‑B.

Graviditet: ABO‑incompatibilitet kan orsaka mild hemolytisk sjukdom hos fostret eller nyfödda, men risken är vanligtvis mindre än vid Rh‑incompatibilitet.

Diagnostik innefattar framåttyping (antigen på RBC) och bakåttyping (antikroppar i plasman). Metoderna inkluderar gelteknik och rörtest.

Förekomsten varierar mellan befolkningsgrupper; O‑blodgrupp är vanligast globalt, AB är mest sällsynt.