återfinnande

Återfinnande är ett svenskt substantiv som beskriver handlingen att finna något igen efter att det förlorats, gömts eller blivit otillgängligt. Det kan gälla fysiska föremål, information eller minnen, men även abstrakta fynd som insikter. Ordet bildas av åter- (prefix som betyder igen) och finna. Den definita formen är återfinnandet och pluralformen används mycket sällan i vardagligt språk.

Användning och kontext varierar. Inom rättsväsendet och polisarbete används termen ofta i uttryck som återfinnandet av stulen egendom eller bevis. Inom arkeologi, historia och arkivarbete talas det om återfinnande av fynd eller dokument som återfinns i jordlager eller samlingar. Inom psykologi och kognitionsforskning kan återfinnande beskriva processen att återkalla minnen. I vardagligt språk förekommer ofta enklare uttryck som att hitta igen något, medan återfinnande brukar uppträda i mer formella eller tekniska sammanhang.

Relationer till andra begrepp. Återfinnande bör inte blandas ihop med att uppfinna något nytt; det innebär snarare återupptäckt eller återfinnandet av något som varit förlorat eller dolt. Relaterade termer är återupptäckt, återfå och, i viss mån, hitta igen. Språkligt ligger nyansen i fokus: återfinnande pekar på processen att finna något igen, medan återupptäckt ofta betonar resultatet av upptäckten.