åskmoln

Åskmoln är moln som bildas under kraftiga konvektiva stormar och som ofta förknippas med åska och blixtnedslag. I meteorologisk terminologi används termen främst för cumulonimbus, den största och mest energirika typen av åskmoln.

De bildas när varm, fuktig luft stiger snabbt i en instabil atmosfär. Uppåtrörelsen leder till kraftig kondensation och en stor mängd vattendroppar och ispartiklar i olika höjder, vilket bygger upp ett mycket stort och vertikalt utvecklat moln. Molnet kan växa till stor höjd och sprida sig horisontellt tills det når tropopausen, där en anviltopp bildas. Cumulonimbusen kan även ge upphov till kraftiga vindar, hagel och, i vissa fall, tornadorörelser.

Åskmoln kännetecknas av mörka, starkt vertikalt utvecklade molnk gamla kolonner. Inuti molnet förekommer kraftiga uppåtrörelser och blandningar av vattendroppar och ispartiklar. Den elektriska laddningen i molnet kan leda till blixtnedslag både inom molnet, mellan moln och till marken; åska uppstår som ljudet av snabb uppvärmning av luften vid blixtens passage.

Effekter av åskmoln inkluderar intensiv nederbörd, hagel och starka vindar. De kan orsaka översvämningar, skador på byggnader och infrastruktur samt, i vissa fall, tornado eller vindskiftningar i starka system.

Väderobservationer och varningar grundar sig i radarsignaler och konvektiva indikatorer, vilka hjälper till att förutsäga när åskmoln kan ge farliga förhållanden. Vid varningar uppmanas personer att söka skydd i byggnader eller bilar och undvika öppna platser och höga träd.