vållande

Vållande är inom svensk rätt ett begrepp som beskriver ansvar för skada som uppkommer genom vårdslöshet eller oaktsamhet, utan att gärningspersonen haft uppsåt att skada. Begreppet används både i kriminalrätten och i civilrätten för att avgöra om en person kan hållas ansvarig när skadan inte beror på en avsiktlig handling. Inom straffrätten delas vållande ofta upp i två grader: vårdslöshet och grov vårdslöshet. För vissa brott krävs grov vårdslöshet för att ansvaret skall uppkomma, till exempel vållande till kroppsskada eller vållande till annans död genom grov vårdslöshet.

Kriterierna för vållande varierar mellan rättsområden, men brukar innefatta att gärningspersonen haft vårdslöshet i form av oaktsamhet: man borde ha insett risken för skada och vidtog inte tillräckliga åtgärder för att avvärja den. Det krävs också ett orsakssamband mellan vårdslösheten och skadan. I civilrätten kan vållande ge upphov till skadeståndsansvar om en vårdslös handling orsakat person- eller sakskada.

Relationen till uppsåt är central: uppsåt innebär avsikt att åstadkomma skada, medan vållande innebär att skadan är ett resultat av oaktsamhet eller förbises risker. Begreppet är grundläggande för att särskilja olika former av ansvar i fall av olyckor och skadestånd.