vätskorna

Vätskorna är ett av materia’s tre aggregationstillstånd, tillsammans med fasta ämnen och gaser. De har en bestämd volym men tar form efter behållaren och flyter när de utsätts för krafter. Molekylstrukturen i vätskor är mindre ordnad än i fasta ämnen men mer ordnad än i gaser, vilket gör att vätskor flyter och anpassar sig efter gränser och ytor.

Egenskaper: Densitet är normalt hög jämfört med gaser. Vätskor är i allmänhet svårare att komprimera. Viskositet beskriver hur starkt de motstår inre flöde; hög viskositet innebär långsammare flytning. Ytspänning är den kraft som verkar vid vätskans yta mot omgivningen och som bland annat gör att droppar formas och att vätskan kan klänga till ytor eller stiga i smala rör (kapillärkraft).

Beteende: Vätskor flyter under yttre krafter och uppvisar ofta laminar eller turbulent flöde. De tar form av behållaren och kan bilda droppar samt ytor med olika konturer.

Faser och lösningar: Vätskor kan avdunstas till gaser och frysa till fasta ämnen vid rätt temperatur. De kan även lösa andra ämnen och bilda lösningar; lösligheten påverkas av temperatur och tryck.

Exempel och användning: Vatten, etanol och oljor är vanliga vätskor. Flytande metaller som kvicksilver är ett specialfall. Vätskor används i teknik och naturvetenskap, till exempel i kylsystem, hydraulik, läkemedelslösningar och fysiologiskt blodflöde.

Studier av vätskors beteende är centrala inom fysik, kemi, biologi och ingenjörsvetenskap och innefattar begrepp som flöde, tryck, viskositet och ytspänning.