vätskevanor

Vätskevanor avser hur personer regelbundet intar vätska i vardagen. Begreppet innefattar alla typer av drycker, såsom vatten, mjölk, juice, kaffe och te, men också vätska som kommer från soppor, frukt och livsmedel. Vätskevanor påverkas av individuella behov samt sociala och miljömässiga faktorer.

Faktorer som spelar in inkluderar ålder, kön, kroppsstorlek, fysisk aktivitet, klimat och säsong, hälsotillstånd, mediciner och kostvanor. Relationen mellan vätskebehov och intaget är flexibel och anpassas ofta till vardagliga förhållanden. Äldre personer och personer som vistas i varma miljöer kan ha olika behov och svårigheter att känna törst.

Rekommendationer: Det finns ingen universell siffra som passar alla. Vätskeintag bör motsvara kroppens behov, vilket ofta anges som cirka 1,5–3 liter per dag när allt räknas in, men behoven varierar. Ökade behov uppstår vid träning, varma miljöer, feber eller diarré. Alla typer av vätska räknas in, även kaffe och te i normala mängder.

Praktiska råd: Drick regelbundet under dagen och anpassa mängden efter aktivitet och temperatur. En allmän indikator kan vara urinens färg: ljus färg tyder ofta på god hydreringsgrad. Vid tecken på uttorkning öka vätskeintaget. Vid mycket hög fysisk belastning eller risk för övervätskning (hyponatremi) bör man undvika att dricka mycket på kort tid.

Särskilda grupper: äldre personer och personer med vissa sjukdomar eller läkemedel bör rådgöra med vårdgivare om sina vätskebehov och eventuella begränsningar.