vätskessensorer

Vätskessensorer är sensorer som används för att mäta olika egenskaper hos vätskor, såsom närvaro, nivå, flöde och sammansättning. De omvandlar fysiska förändringar i vätskan till elektriska signaler som kan registreras av övervakningssystem.

Vanliga typer är nivåsensorer, flödesensorer och konduktivitets- eller refraktivitetssensorer. Nivåsensorer kan vara baserade på flytare med magnetiska givare, hydrostatiska trycksensorer som mäter vätskans tryck vid botten, eller kapacitiva sensorer som reagerar på vätskans dielektriska konstant. Flödesensorer mäter vätskeflödet med differentialtryck, magnetisk eller turbínbaserad teknik. Andra sensorer kan upptäcka närvaro eller volym genom optiska eller refraktiva metoder. Vanliga principer inkluderar resistans- eller konduktivitetsbaserad sensing, kapacitansförändringar, optisk ljusavböjning samt ultraljudsbaserad avståndsmätning.

Materialval och skydd spelar stor roll. Vätskessensorer måste ofta vara kemikalie- och temperaturbeständiga samt hygieniska i livsmedels- eller medicinska sammanhang (till exempel genom IP-klassning och uppfyllelse av sanitetskrav). Kalibrering och regelbunden underhåll krävs för att upprätthålla noggrannhet och pålitlighet.

Användningar inkluderar industriell processövervakning, vatten- och miljöövervakning, livsmedels- och dryckesproduktion, medicinteknik samt fordons- och energisektorn. Vätskessensorer utgör en central del i automatiserade system som kräver kontinuerlig information om vätskans tillstånd och beteende.