väderinstrument

Väderinstrument är mätinstrument som används för att mäta och registrera väder- och klimatförhållanden. De vanligaste variablerna som övervakas är temperatur, lufttryck, vind, fuktighet och nederbörd samt solstrålning och synlighet i vissa sammanhang. Väderinstrument används i väderstationer, forskning och prognoser samt inom jordbruk och flygtrafik.

Historiskt har de tidigaste instrumenten varit termometer och barometer. För temperatur används termometer, ofta innesluten i en Stevenson-skärm som skyddar mot direkt sol och snabba temperatursvängningar. Lufttryck mäts med barometer, vanligtvis aneroid eller kvicksilver. Vindhastighet mäts med anemometer, vindriktning med vindflöjel, och nederbörd med pluviometer eller regnmätare. Fuktighet mäts med hygrometer.

Moderna väderstationer är oftast automatiserade och kopplade till nätverk som samlar in data från sensorer och skickar dem till centrala databaser. Data standardiseras enligt internationella riktlinjer från Världsmeteorologiska organisationen (WMO) och används i prognoser, klimatforskning och olika tillämpningar som jordbruk, trafik och sjöfart. Utvecklingen har också utökat mätningar av solstrålning, aerosoler och andra atmosfäriska parametrar.

Placering och exponering är viktigt för noggrannhet. Sensorer placeras i öppen, skuggfri miljö, skyddade mot direkta värmekällor. Temperaturens mätning sker ofta i Stevenson-skärmar eller liknande skyddshus.

Enheter som vanligtvis används är Celsius för temperatur, hPa för lufttryck, millimeter för nederbörd, m/s eller km/h för vindhastighet samt procentuell relativ luftfuktighet.

Väderinstrument utgör grunden för väderprognoser, klimatstudier och praktiska tillämpningar inom jordbruk, flygledning och planering av samhällsresurser.