volatilitetsuppskattning

Volatilitetssuppskattning är processen att uppskatta hur mycket avkastningen på en tillgång tenderar att variera över tid. Vanliga syften är riskhantering, prissättning av optioner och portföljoptimering. Volatilitet kan delas in i historisk volatilitet, implicerad volatilitet och modellbaserad volatilitet.

Historisk volatilitet beräknas från tidsserier av avkastningar. Det vanligaste måttet är standardavvikelsen av avkastningarna över en vald tidsperiod. Vid dagliga data används ofta ett fönster på 20–252 dagar, och avkastningarna räknas i logaritmisk skala. Resultatet görs årligen jämförbart genom att multiplicera med roten ur antalet handelsdagar per år.

Implicerad volatilitet fås från marknadspriser på optioner och speglar marknadens förväntningar om framtida volatilitet. Den vanligaste kopplingen sker via prismodeller som Black–Scholes och liknande. Implied volatility uttrycks som en årlig volatilitet och kan över olika lösen- och maturitet ge en volatilitetssfär eller volatilitetsyta.

Modellbaserad volatilitet innebär att volatilitet antas följa ett dynamiskt system. Vanliga metoder inkluderar GARCH-familjen och EWMA (riskmetrics), samt mer komplexa stokastiska volatilitetmodeller. Parametrarna estimeras normalt med maximum likelihood eller bayesiska tekniker.

Tillämpningar och begränsningar: volatilitet används i riskmått som VaR och för prissättning av optioner samt i portföljoptimering. Estimeringsfel och icke-stationaritet kan påverka tillförligheten, särskilt i krisperioder eller vid högfrekventa data där mikrostrukturbrus kan spela in. Volatilitet är därmed ett centralt mått i finansiell analys och riskhantering.