vinstuttaget

Vinstuttaget är den del av ett företags vinst som tas ut av ägare eller delägare för privat bruk. Begreppet används i olika företagsformer, som aktiebolag, handelsbolag och enskild näringsverksamhet, men hur vinstuttaget behandlas skiljer sig åt i redovisning och beskattning.

Redovisning och effekter: Vinstuttaget ses normalt som en minskning av eget kapital eller som en utdelning till ägarna, och utgör inte en affärskostnad. I aktiebolag sker ofta vinstuttaget i form av utdelning till aktieägarna, medan i handelsbolag och enskild firma vinsten i praktiken går till ägarna i förhållande till deras ägarandel. Uttaget påverkar bolagets eller firmans fria kapital och likviditet.

Rättsliga ramar och begränsningar: Beslut om vinstuttag fattas enligt tillämpliga regler i bolagsordningen eller bolagslagen, och i aktiebolag ofta av årsstämman eller styrelsen. Distribution får inte ske på bekostnad av företagets ekonomi eller överstiga disponibel vinst eller fritt eget kapital. Olika krav och skydd för kapitalet finns för att säkerställa fortsatt drift och likviditet.

Skatt och beskattning: I enskild näringsverksamhet beskattas vinsten hos ägaren som privat inkomst; uttag saknar separat beskattning utanför den privata skatten. I aktiebolag beskattas vinst i bolaget först med bolagsskatt, och eventuella utdelningar beskattas hos mottagaren enligt gällande regler, ofta kopplade till särskilda regler för fåmansföretag (till exempel 3:12-reglerna), där delar av utdelningen beskattas som kapitalinkomst och delar som inkomst av tjänst beroende på belopp och svenska regler.

Se gärna även: utdelning, löneuttag, 3:12-regler.