vetenskapsdiscipliner

Vetenskapsdiscipliner är de olika grenarna av systematisk kunskap som forskning och undervisning bygger på. De kännetecknas av ämnesinnehåll, metod och epistemologiskt ramverk. Vanliga indelningar är naturvetenskapliga, formella, samhällsvetenskapliga och tillämpade discipliner.

Exempel på naturvetenskapliga discipliner är fysik, kemi, biologi, geovetenskap och astronomi. Formella discipliner inkluderar matematik, logik och informatik. Samhällsvetenskapliga discipliner är sociologi, statsvetenskap, ekonomi, psykologi och antropologi. Tillämpade discipliner omfattar medicin, ingenjörsvetenskap, jordbruk, miljövetenskap och pedagogik. Många fält är specialiserade och överlappar disciplingränser, till exempel molekylärbiologi, klimatforskning och geoinformatik.

Forskning och utbildning: Universitet och forskningsinstitut organiserar verksamhet kring disciplinbaserade avdelningar och tidskrifter; studenter utbildas ofta inom en huvuddisciplin men arbetar i ökad grad tvärvetenskapligt.

Historia och betydelse: Begreppet disciplin uppstod i västerländska universitet under 1800- och 1900-talen och gränserna varierar mellan länder och institutioner. Interdisciplinär forskning har blivit allt vanligare, medan disciplinbaserad organisering ofta ses som ett sätt att strukturera kunskap, kvalitetskontrollera metoder och underlätta jämförbarhet mellan studier. Samtidigt kritiseras snäva uppdelningar för att hindra syntes och innovation.

---