verktygsliv

Verktygsliv är den tid eller det antal bearbetade delar som ett skärande verktyg kan användas innan dess prestanda försämras till en nivå som kräver byte. Det är ett centralt mått i tillverkningsprocesser där man vill balansera kostnader för verktyg, maskintid och produktionens genomströmning.

Mått på verktygsliv mäts vanligtvis som antingen brukstid (tiden verktyget varit i drift, till exempel i minuter) eller som antalet bearbetade delar eller totalt borttaget material. I praktiken sätts ett slutvillkor för livslängden när slitaget uppnår en fördefinierad gräns, exempelvis en viss nivå av flankslitage eller andra funktionella krav.

Faktorer som påverkar verktygsliv inkluderar arbetsstyckets material och geometri, verktygsmaterial och beläggning, skärparametrar (skärhastighet, nedføring, matning), djup och matning, kylning och smörjning, maskinrigghet och vibrationsnivåer samt chipavverkning och hettning i skäret. Slitage uppstår vanligtvis genom abrasiv och termisk påverkan, ibland i kombination med bildandet av uppbyggt material på skäret.

En vanlig modell för att uppskatta verktygsliv är Taylor-livslikningen, där verktygets liv T och skärhastigheten V följs enligt V·T^n = C, där n och C är empiriska konstanter som beror på material och verktyg. Genom tester och dataanalys kan man få uppskattningar som används för att planera byten, optimera kostnader och upprätthålla konsekvent kvalitet.

Verktygsliv är viktigt för planering, kostnadseffektivitet och hållbarhet i tillverkning, eftersom det påverkar produktivitet, spill och underhållsbehov.