uppvindar

Uppvindar är vertikala luftströmmar där luften rör sig uppåt i troposfären. De uppstår när varm luft vid marken stiger och blir lättare än omgivningen, eller när luftmassor tvingas stiga över terräng, vid fronter eller genom konvergens av vindar. Den vanligaste mekanismen är konvektion: soluppvärmd mark värmer luften så att den stiger, kyls och kondenserar, vilket ofta leder till molnbildning och ibland åska. Orografiska uppvindar uppstår när vindar tvingas lyfta över berg eller kullar. Vid fronter sker uppstigning när varm, fuktig luft möter kallare eller torr luft och tvingas uppåt.

Betydelse: uppvindar är centrala för bildningen av cumulus- och stormmoln samt för transport av fukt i lägre atmosfären. Stark uppvind kan orsaka turbulens och plötsliga väderhändelser som hagel eller åska. Inom segelflyg och drakflyg används termik som ett slags ihållande uppvindar som kan bära flygandet under längre perioder.

Observation och mätning: meteorologiska radarsystem och Doppler-radar kan mäta vertikal vindrörelse. Vertikal vind används ofta som en del av prognoserna i konvektiva index och stormvarningar.

Se även: termik, orografiskt lyft, konvektion, turbulens.