underlicensieringar

Underlicensiering, eller sub-licensing, är en rätt som en innehavare av en licens kan ge till en tredje part, i enlighet med villkoren i den ursprungliga licensen. Den som beviljar underlicens är licenstagaren och den som gav upphovsrätten behåller äganderätten och är i regel ansvarig inför licensgivaren. För att underlicensiering ska vara möjlig krävs ofta licensgivarens samtycke eller att den specifika licensen tillåter det.

I praktiken varierar möjligheten till underlicensiering mellan olika licentyper. Vissa licenser tillåter endast användning av den licensierade rätten av slutkunden utan vidare överlåtelse till tredje part, medan andra förutsätter godkännande från upphovsrättsinnehavaren eller förbjuder underlicensiering helt. Ofta reglerar licensen också vilka rättigheter som får underlicensieras, i vilken omfattning, och i vilka geografiska områden eller medier.

Juridiska konsekvenser bygger på kontrakt och upphovsrätt. Den som beviljar underlicens ansvarar i regel mot licensgivaren för att underlicensen följer ursprungslicensens villkor. Sublicensens innehavare får sina rättigheter begränsade av samma villkor som licensen ger innehavaren, vilket innebär att även underlicensierad användning uppfyller upphovsrättsliga krav såsom attribution eller medverkan i att bevara samma licensvillkor.

Vanliga exempel innefattar distribution av bilder, musik eller programvara via mellanhänder som tecknar egna sublicenser till slutanvändare eller publikationer. Underlicensiering kan därmed underlätta spridning och affärsmodeller, men kräver tydliga avtal och respekt för ursprungliga licensvillkor. Se även licensavtal och upphovsrätt.