træningsbelastningen

Träningsbelastningen är ett samband mellan den yttre arbetsbelastningen som ett träningspass skapar och kroppens interna respons på den belastningen. Den används för att beskriva hur mycket stress som utsätts kroppen för över tid, och är central inom träningsteknik och idrottsmedicin för planering, övervakning och återhämtning.

Belastningen delas ofta upp i extern och intern belastning. Extern belastning beskriver vad som faktiskt görs i träningen: volym (antal set, repetitioner, distans), intensitet (hastighet, belastning), varaktighet och träningstyp (styrka, kondition, teknik). Intern belastning handlar om kroppens svar, både fysiologiska och psykologiska, såsom hjärtfrekvens, hjärtats arbetsbelastning, laktat, samt upplevd ansträngning. Vanliga mått på intern belastning är sRPE (session rating of perceived exertion) och hjärtbaserade index.

Mätningsmetoder innefattar både externa och interna indikatorer. TRIMP (Training Impulse) och Edwards' TRIMP använder hjärtfrekvensdata för att uppskatta träningsbelastning. Särskilt vanligt är också sRPE för att fånga upplevd belastning i kombination med passets längd. I praktiken används ofta kombinerade mått som ACWR (acute:chronic workload ratio) för att bedöma förändringar i belastning över korta respektive längre tidsfrister.

Användningen av träningsbelastningen syftar till att optimera prestationsutveckling och minska skaderisken genom planering, periodisering och adekvat återhämtning. Vanliga riktlinjer är att undvika plötsliga belastningsökningar, anpassa volym och intensitet individuellt och övervaka återhämtning, sömn och kliniska tecken.

Begränsningar inkluderar variabilitet mellan individer, mätfel och sportkontext. Träningsbelastningen är ett användbart verktyg, men inte en ensam predictor för skador eller prestation.