träbetehandling

Träbetehandling, eller träbehandling, är samlingsbegreppet för metoder som används för att skydda trä och förbättra dess egenskaper. Syftet är att förhindra nedbrytning orsakad av röta, insekter och fukt, samt att öka dimensionstabiliteten och livslängden. Behandling kan också ändra träets utseende eller arbetsbarhet och därigenom bredda dess användningsområden.

De viktigaste metoderna är kemisk impregnering, termisk modifiering och ytbehandling. Vid kemisk impregnering behandlas träet under vakuum och tryck med konserveringsmedel som är vattenbaserade eller oljebaserade. Vanliga aktiva ämnen är kopparbaserade föreningar och borater; vissa applikationer använder längre användning för externa konstruktioner som creosot eller andra biocider. Impregneringsmetoden kan vara fullcells- eller tomcellsprocess, beroende på mål och träslag. Termisk modifiering innebär uppvärmning av trä i kontrollerad miljö för att förändra cellväggarnas kemi, vilket minskar fukttilldrag och ökar motståndet mot röta utan tillsats av kemikalier. Ytbehandling inkluderar lacker, färg, bets eller täckande skikt som skyddar mot väder och UV-strålning och minskar fuktupptag.

Användningsområden inkluderar bygg- och anläggningsdelar som terrasse- och staketträ, utomhusträmvirke och vissa interiöra applikationer där krav på hållbarhet och utseende finns. Miljö- och hälsorisker beaktas, och hantering, märkning, avfall och återvinning regleras enligt nationella och europeiska standarder och bestämmelser. Exempel på relevanta riktlinjer handlar om säker användning av behandlat trä och korrekt efterfrågan och disposal.