tillståndsavgifter

Tillståndsavgifter är offentliga avgifter som tas ut av myndigheter när en ansökan om ett tillstånd behandlas. Syftet är att täcka kostnaderna för handläggning, kontroll och uppföljning av den verksamhet som tillståndet avser och därmed möjliggöra en effektiv tillsyn och rättssäker prövning.

Avgiften kan vara fast eller variabel och baseras på ärendets omfattning, den tid som krävs och resurser som används i handläggningen. Avgifter fastställs av den myndighet som utfärdar tillståndet (t.ex. kommunala byggnadsnämnder, länsstyrelser eller statliga myndigheter) och följer ofta särskilda avgiftsförordningar eller beslut. I vissa fall är avgiften enbart betalning för handläggningen, medan vissa avgifter också kan spegla avgifter för uppföljning, övervakning och kontroll.

Exempel på områden där tillståndsavgifter förekommer: bygglov och bygganmälningar; miljötillstånd och utsläppstillstånd; serveringstillstånd och alkoholtillstånd; vissa radio- och telekommunikationstillstånd samt fisker- och jaktlicenser där tillstånd krävs.

Effekter och debatt: Tillståndsavgifter finansierar offentliga tjänster och bidrar till rättssäker handläggning, men höga avgifter kan skapa hinder för små företag och nyetableringar. Offentlighet och tydlighet i vilka avgiftsnivåer som gäller, hur de beräknas och när de tas ut är viktiga frågor. Avgifterna bör vara proportionerliga, icke-diskriminerande och transparenta.

Det juridiska ramverket är ofta uppbyggt av lagar, förordningar och kommunala beslut som anger när tillstånd krävs och hur avgiften beräknas.