tillagningstider

Tillagningstider är den uppskattade tidsperiod som krävs för att tillreda en råvara eller rätt från start till färdig måltid under angivna förhållanden. Begreppet används i recept, menyer och kostplanering för att ge en grov bild av hur länge en rätt väntas vara under tillagning. Tillagningstiden är vanligtvis ungefärlig och utgår från standardförhållanden som viss temperatur, typen av utrustning och jämn storlek på livsmedlet.

I recept anges tillagningstiden ofta som en tidsram och kan kompletteras med temperatur och tillagningsmetod. Tiden räknas oftast från att förberedelserna är klara och tillagningen börjar, och kan delas upp i olika faser som förvärmning, uppvärmning och själva tillagningen. Eftersom olika faktorer kan påverka tiden är det vanligt att tiderna anges som vägledning snarare än absoluta regler.

Tillagningstider påverkas av flera faktorer, bland annat livsmedlets storlek och form, köttets eller fiskens fukt- och fettinnehåll, starttemperatur, vätskeinnehåll, samt vilken utrustning som används (ugn, spis, panna) och om konvektionsfunktion används. Höjd över havet och olika typer av kärl kan också spela roll. För att förbättra precisionen bör man inte förlita sig enbart på tid utan även kontrollera färdighet och säkerhet.

Som praktisk riktlinje används tillagningstider för planering och tidsbudget i måltidsplanering. För säkerhet och kvalitet bör man avsluta tillagningen när livsmedlet uppnått rätt kärntemperatur eller rätt färg och konsistens, eftersom tiderna kan variera mellan olika rätter och utrustningar.