tidsstämplarna

Tidsstämplarna är digitala tidsstämplar som används för att bevisa att ett specifikt dataobjekt existerade vid en viss tidpunkt och var oförändrat sedan dess. De bygger på kryptografisk hashing och signering av en tidsstämplingsinstans, ofta kallad Time-Stamp Authority (TSA).

Processen går till så att en part beräknar ett hashvärde av innehållet och skickar detta till TSA:n. TSA:n registrerar tidpunkten och returnerar ett tidsstämplartoken som innehåller tidsstämpelns tid, hashalgoritm, eventuella policyer samt TSA:s digitala signatur. Tidsstämplaren bekräftar att hashvärdet, och därigenom dataobjektet, existerade vid den angivna tidpunkten. Om innehållet ändras senare kommer verifieringen att misslyckas.

Standards och användningsområden: vanliga standarder inkluderar RFC 3161 Time-Stamp Protocol och ETSI:s TSP-standarder. Användningsområden inkluderar juridiska dokument, programvarudistribution, arkivering och e-tjänster där bevis på existens och integritet vid en given tidpunkt krävs. Fördelar är icke-förnekbarhet och skydd mot tidsförändring; begränsningar inkluderar beroende av TSA:s tillförlitlighet, kostnader och sekretessaspekter eftersom hashvärden kan exponeras i tidsstämplartoken. Tidsstämplarna utgör därmed en viktig komponent i digitala beviskedjor och arkivering, särskilt där rättslig eller regulatorisk krav på tidsangivelse förekommer.