hashvärdet

Hashvärdet är utdata från en hashfunktion och representerar en sammanfattning av indata. Vanligtvis är hashvärdet en sträng av hexadecimala tecken med en fast längd som bestäms av algoritmen. Detta gör att olika filer eller meddelanden kan få helt olika hashvärden trots små skillnader i innehåll.

Hashfunktionens grundläggande egenskaper är determinism, snabbhet och att flera olika indata sällan ger samma resultat. En liten förändring i indata leder ofta till en helt annorlunda hashvärde (avalancheeffekt) och hashvärdets längd är oföränderlig för en given algoritm. Läran bakom säkra hashfunktioner innefattar preimageresistens och kollisionresistens, det vill säga svårigheten att rida ut originaldata från hashvärdet och svårigheten att hitta två olika indata som ger samma hashvärde.

Användningar av hashvärden inkluderar integritetskontroll av filer och meddelanden, kontrollsumma vid nedladdningar och lagring av lösenord där hashning ofta kombineras med salt och särskilda algoritmer (som bcrypt eller Argon2) för ökad säkerhet. Hashvärden används också i content-addressable lagring och i digitala signaturer som del av hela säkerhetskedjan.

Vanliga algoritmer är MD5, SHA-1, SHA-256 och SHA-3. MD5 och SHA-1 betraktas som sårbara för kollisionsattacker och rekommenderas inte för skydd i nyutveckling; modernare system föredrar generellt SHA-256 eller SHA-3 samt passformsförfaranden som är avsedda för lösenord.

Ett hashvärde bekräftar endast att data är oförändrade jämfört med originalet. Det visar inte att innehållet är autentiskt eller att källan är betrodd, och det går inte att rekonstruera originaldata enkelt från hashvärdet.