tidsmätare

Tidsmätare är instrument eller system som mäter och registrerar tid, vanligtvis tidsintervall eller exakt klockslag. Begreppet används både om enkla klockor och mer tekniska mätningar av tid i vetenskapliga och industriella sammanhang.

Historiskt har människan använt solur, vattentidtagare och sandur för att uppskatta tid. Mekaniska urverk utvecklades i Europa under medeltiden, pendeln uppfanns på 1600-talet och blev en dominerande reglerande komponent för noggrann tidmätning under 1700–1800-talen. På 1900-talet ersattes många mekaniska ur med kvartsbaserade tidsmätningssystem och senare med atomtidsmätare, vilka uppnår avsevärt högre precision.

Typer av tidsmätare omfattar mekaniska klockor och armbandsur samt stoppklockor. För vetenskap och industri används avancerade tidsmätare som atomur och kvartsur. Inom teknik och kommunikation används tidskällor och tidsignaltransmission för att synkronisera system, exempelvis i telekommunikation, broadcasting och nätverkstjänster.

Principer för tidsmätning bygger ofta på en reglerande oscillator som styr en räknare och visare eller digital display. Mekaniska ur fungerar med balansvikt och/eller pendel, kvartsur med en kristalloscillator som ger stabil frekvens och atomur som baserar sig på övergångar mellan kvanttillstånd i atomer, vanligtvis cesium.

Användningsområdena omfattar vetenskapliga experiment, navigationssystem, industriell produktion, sporttävlingar samt distribution av exakt gemensam tid över nätverk och sändningar. Sekunddefinitionen är kopplad till cesium-133-atomen hyperfineövergång, och internationella tidsstandarder som UTC används för att upprätthålla tidens noggrannhet globalt.