tidsintervallerna

Tidsintervallerna, eller tidsskillnaderna, syftar på de olika tidsperioder som används för att mäta och organisera tid inom astronomi och kalendrar. Dessa intervall är grundläggande för att förstå jordens rotation, omloppsbana och dess relation till solen och månen. De vanligaste tidsintervallen är baserade på jordens rotation och dess omloppsbana runt solen.

Den kortaste naturliga tidsintervallen är dagen, som definieras som den tid det tar för jorden att rotera en full varv kring sin axel. En så kallad soldag, eller soltid, är den tid det tar för solen att återfinnas i samma position på himlavalvet, vilket är cirka 24 timmar. På grund av jordens elliptiska bana och axeltippning varierar dock längden på en soldag något under året. För att standardisera tidsmätningen infördes den medelvärdesbaserade tidsenheten dygn, som är exakt 24 timmar.

En månad definieras som den tid det tar för månen att genomgå en full fascykel, från ny till ny måne. En synodisk månad är cirka 29,53 dygn lång. År, å andra sidan, är baserat på jordens omloppsbana runt solen. En tropisk år, som används i den gregorianska kalendern, är den tid det tar för solen att återvända till samma position i ekliptikan, vilket är cirka 365,2422 dygn. För att kompensera för den fraktionala delen av året infördes skottår och skottdagar.

Andra viktiga tidsintervall inkluderar stjärnans dag, som är den tid det tar för jorden att rotera en full varv i förhållande till fasta stjärnor, och en sidereal månad, som är den tid det tar för månen att genomgå en full omloppsbana runt jorden i förhållande till stjärnorna, cirka 27,32 dygn. Dessa intervall är viktiga för astronomiska beräkningar och kalendrar, och de har historiskt sett använts för att organisera kalendrar och tidsskalaer över hela världen.