tannimplantat

Tandimplantat (tannimplantat) är konstgjorda tandrötter som placeras i käkbenet för att bära en ersättningstand, en brygga eller en hel- eller delprotes. De möjliggör stabil funktion och god långsiktig hållbarhet i munhälsan.

De vanligaste implantatsmaterialen är titan och titanlegeringar, som uppvisar god biokompatibilitet och möjliggör osseointegration – ett biologiskt fäste där ben växer runt implantatet. Zirconia (keramiska) implantat används som alternativ hos patienter som av estetiska eller medicinska skäl föredrar metallfritt material. Ett implantat består vanligtvis av tre delar: implantatkropp, abutment och krona eller protesdel.

Behandlingsförloppet innefattar först utvärdering och planering med röntgen eller CT. Efter kirurgisk placering av implantatet sker en läkningsperiod (osseointegration) som vanligtvis varar flera månader. Därefter fästs en abutment och därefter en krona eller annan prosestöd. I vissa fall kan man belasta implantatet tidigt eller direkt under samma operation.

Framgången är i huvudsak hög hos friska patienter, med långsiktiga överlevnadsgrader ofta över 90 procent efter flera år. Framgången påverkas av faktorer som benkvalitet, rökning, munhygien och systemiska tillstånd som diabetes. Vanliga komplikationer inkluderar infektion och peri-implantit, skada på närliggande tänder eller nerver, samt mekaniska problem med protesen.

Indikationer inkluderar ersättning av en eller flera saknade tänder, stabilisering av proteser och förbättrad tuggyta. Kontraindikationer innefattar otillräckligt ben, oreglerad diabetes, tung rökning, samt vissa medicinska tillstånd eller behandlingar som påverkar ben- eller sårläkning. God munhygien och regelbundna uppföljningar är viktiga för långsiktig hållbarhet.