säkerhetsmarginaler

Säkerhetsmarginaler är buffertar som används för att hantera osäkerheter i design, konstruktion och drift. De beskriver skillnaden mellan en kritisk gräns och den beräknade eller förväntade nivån av belastning, prestanda eller kostnad. Marginalerna kan uttryckas som absoluta enheter eller som procent och används för att absorbera variation i materialegenskaper, slumpmässiga fel och prisutveckling. Genom att etablera säkerhetsmarginaler ökar systemets tillförlitlighet under oförutsedda omständigheter.

I ingenjörsvetenskap och byggnad används ofta faktorer av säkerhet och säkra marginaler för att dimensionera komponenter och system. Exempel: en komponent som ska klara 100 kN med en design på 60 kN har en absolut marginal på 40 kN och en relativ marginal på cirka 67 procent. Standarder och riskbedömningar styr hur stora marginalerna behöver vara.

Inom finans och värdepappersanalys används termen margin of safety som köpsentiment: priset bör ligga under det beräknade intrinsiska värdet. En större säkerhetsmarginal minskar risken för förlust om antaganden visar sig felaktiga. Exempel: intrinsiskt värde 100 kronor, marknadspris 70 kronor ger en margin of safety på 30 kronor eller 30 procent.

I drift och projektledning fungerar marginaler som buffertar i tid, kostnad eller kapacitet, för att hantera förseningar och osäkerheter i efterfrågan eller leverans. Behovet av marginer balanseras mot kostnader; överdrivna marginaler ökar kostnader och kan minska konkurrenskraften. Marginer bör grundas på riskanalys och historisk data.