sytoplasman

Sytoplasman, ofta kallad cytoplasman, är den geléaktiga delen av cellen som ligger mellan plasmamembranet och kärnan i eukaryota celler. Den består av cytosol, den vattenbaserade vätskan som innehåller proteiner, joner och metabola småmolekyler, samt ett nätverk av membranbundna och icke membranbundna strukturer såsom organeller och cytoskelett.

Cytoplasman delas i två huvudsakliga delar: cytosolen, den upplösta vätskan där många metaboliska reaktioner sker, och de olika organellerna som ligger inom cytoplasman. Typiska komponenter är mitokondrier, endoplasmatiskt retikulum, Golgiapparaten, lysosomer och peroxisomer, samt ribosomerna som kan vara fria i cytosolen eller fästa vid rough endoplasmatiskt retikulum. Cytoskelettet — bestående av mikrofilament, intermediära filament och mikrotubuli — ger cellen form och möjliggör inre transport.

I prokaryota celler saknas membranomslutna organeller i cytoplasman; ribosomerna finns där, och nucleoid-regionen innehåller kromosomens DNA.

Funktioner: cytoplasman är platsen för många metabola processer, inklusive glykolys och andra steg i energiutvinning (oftast i cytosolen). Den fungerar också som transportstråk för ämnen, där proteiner och andra molekyler färdas via cytoskelettet, och som plats för proteinsyntes, särskilt i ribosomerna.

Sammanfattningsvis spelar cytoplasman en central roll i cellens metabolism, tillväxt och signalering, och dess sammansättning kan variera mellan celltyper och fysiologiska tillstånd.