synkroniseringspunkt

En synkroniseringspunkt är en avsedd tidpunkt i ett beräkningssystem där flera komponenter – till exempel trådar, processer eller nätverksnoder – når ett gemensamt tillstånd eller väntar tills alla bidrag har nått samma punkt. Syftet är att säkerställa konsistens och koordination i en parallell eller distribuerad miljö.

Inom samtidighetsprogrammering används synkroniseringspunkter ofta som barriärer, där varje tråd måste nå punkten innan alla kan fortsätta. Detta hjälper till att undvika data­races och oönskad ordning i delade data. Andra former av synkronisering inkluderar mutexar och lås som reglerar tillgången till resurser mellan olika aktörer.

Inom databashantering och replikering används synkroniseringspunkter för checkpointing och konsistenskontroll. De markerar hur långt en kopia av databasen har uppdaterats och gör återhämtning vid krascher möjlig. Vid loggbaserad replikering används synkroniseringspunkter för att spåra commit-lägen mellan primär- och sekundärinstanser och därmed upprätthålla konsistens över noder.

Inom media, spel och realtidssystem används synkroniseringspunkter som tidsstämplar eller cue-punkter för att korrelera ljud, bild och händelser eller att koordinera nätverksbaserade spel. Här är noggrann tidsavvägning och låg latens viktiga egenskaper.

Vanliga överväganden vid design av synkroniseringspunkter inkluderar hur ofta de används, hur de hanterar fel och fördröjningar, och hur man bevarar determinism och återhämtningsbarhet i systemet.