svindla

Svindla är ett svenskt verb som betyder att lura eller bedra någon för ekonomisk vinning, ofta genom missledning eller falska påståenden. Det används om olika typer av bedrägerier, till exempel bluffakturor, falska investeringserbjudanden eller identitetsstölder där målet är att få tillgång till pengar eller värdeföremål. En person som svindlar kallas ofta svindlare. Verbet förekommer i vardagligt språk såväl som i nyhetsartiklar och rättsfall när man beskriver otillbörliga ekonomiska påståenden eller handlingar.

Etymologi och ordfamilj: svindla och svindel är besläktade ord. Ordet svindla tros ha lånats in och har släktskap med tyska Schwindel, som också betyder bedrägeri eller svek, samt med liknande ord i andra germanska språk. Substantivet svindel betyder bedrägeri eller svek, och svindlare är den som svindlar. Vanliga synonymer är lura, bedra och bluffa; nyanserna mellan dem kan vara stilmässiga eller kontextuella, där svindla ofta upplevs som något mer formellt eller specifikt för ekonomiskt bedrägeri.

Användning i samhället och juridik: svindel kopplas i bred bemärkelse till ekonomiska bedrägerier, nätbedrägerier och andra sätt att lura människor eller företag på pengar. I juridiskt språk används oftare termen bedrägeri eller bedrägeri som rättslig beteckning, medan svindel förekommer i mer allmän och journalistisk text.begreppen svindel, svindlare och svindelrelaterade uttryck är vanliga i svensk kommunikation om ekonomisk ohederlighet.