sublingualkörteltumörer

Sublingualkörteltumörer är sällsynta och uppträder i sublingualkörteln, en av de tre större salivkörtlarna i munbotten under tungan. De utgör en mycket liten andel av salivkörtel­tumörer och tenderar att vara maligna i högre grad än tumörer i andra körtlar. Vanliga symtom är en fast eller svullen massa i munbotten; i många fall är det asymptomatiskt, men snabb tillväxt, smärta, nedsatt tungrörlighet eller ulceration kan tyda på malignitet. Differentialdiagnoser inkluderar ranula.

Epidemiologi och histologi: Benigna tumörer är ovanliga i sublingualkörteln; maligna tumörer dominerar och vanligt förekommande histologiska typer är mucoepidermoid karcinom, adenoidcystisk karcinom och acinuskärlscarcinom.

Diagnostik: Bilddiagnostik med MRI används för att kartlägga tumörens omfattning och relationer till omgivande strukturer; CT kan göras vid misstanke om bennedbrytning eller spridning. Vävnadsprov som FNAB eller kärnbiopsi kan hjälpa preoperativt, men slutgiltig diagnos ställs ofta på histopatologi efter kirurgisk resekt.

Behandling: Huvudregeln är kirurgisk excision av sublingualkörteln med rimliga marginaler; oftast sker detta via intraoral tillvägagångssätt. Maligna tumörer kan kräva halsdissektion och/eller adjuvant radioterapi; kemoterapi används sällan.

Prognos och uppföljning: Prognosen beror på histologi och stadium. Benigna tumörer har god prognos efter fullständig excision, medan maligna sublingualkörteltumörer har högre risk för lokalt invasivitet och regional spridning; regelbunden uppföljning krävs.