stimuleringarna

Stimuleringarna är ett svenskt begrepp som används för att beskriva olika tillvägagångssätt där aktivitet eller respons ökas genom yttre eller inre stimuli. Ordet stimulering kommer från latin stimulare och används i vardagsspråk samt inom flera fackområden. I svenskan används pluralformen stimuleringar när man refererar till flera olika metoder, händelser eller program.

Inom medicin och vård används stimuleringar bland annat för att framkalla eller förstärka biologiska processer. En vanlig användning inom fertilitetsvård är ovarian stimulation, där läkemedel som gonadotropiner ges för att få flera folliklar att växa och mogna inför provrörsbefruktning. Inom neurologi och smärtbehandling talar man om nervstimulerande terapi eller hjärnstimulering, till exempel djup hjärnstimulering (DBS) eller transkraniell magnetstimulering (TMS), vilka används för olika tillstånd. Sensorisk och kognitiv stimulans används också inom rehabilitering och psykiatri för att stödja funktion och återhämtning.

Utanför medicin förekommer stimulering som en allmän term för åtgärder som ökar intryck, aktivitet eller uppmärksamhet, exempelvis inom pedagogik där olika former av stimulans används för lärande och utveckling. Inom jordbruk och växtvetenskap kan stimulering av växters tillväxt ske genom fysiologiska eller miljömässiga stimuli.

Etiska överväganden och riskbedömningar är viktiga inom alla användningsområden, särskilt när behandlingar med fysiologiska effekter är involverade.