smaknedsättning

Smaknedsättning är en förändring eller förlust av smakupplevelsen. Den påverkar grundsmakerna sött, salt, surt, beskt och umami och kan upplevas som nedsatt, förvrängd eller saknas helt. Begreppet innefattar tillstånd som hypogeusi (nedsatt smak), ageusia (full smakförlust) och dysgeusia (smakförändringar).

Orsakerna är varierade. Infektioner i luftvägarna, särskilt underliggande virus- eller bakteriella infektioner (t.ex. influensa, förkylning eller covid-19) kan tillfälligt påverka smaken. Mediciner är en vanlig orsak: antibiotika, vissa blodtryckssänkande läkemedel, kemoterapi och strålbehandling mot huvud och hals. Näringsbrist, särskilt zink och vitamin B12, rökning, hög alkoholkonsumtion, ålder och dålig munhygien kan bidra. Ibland uppstår förändringen utan tydlig orsak eller vid neurologiska sjukdomar.

Symtom inkluderar delvis eller helt förlorad smak, smakförvrängningar (dysgeusia), ofta en metallisk eller bitter känsla. Aptiten kan minska och vikt kan påverkas. Smakförändringen kan vara tillfällig eller kvarstå länge. Det är viktigt att särskilja smak från lukt eftersom smakupplevelsen ofta påverkas av lukt.

Diagnos görs av vårdgivare efter anamnes och fysisk undersökning. I vissa fall används smaktester eller luktundersökningar för att avgränsa orsaken. Munhälsa och tänder kontrolleras för lokala orsaker. Behandling syftar till att hantera bakomliggande orsak och kan innebära att byta läkemedel, behandla infektion, korrigera näringsbrist och förbättra munhygien. I vissa fall kan smakträning vara till hjälp.

Prognosen varierar. Många återfår smaken när orsaken behandlats eller stödjer sig på att infektioner läker ut. Vid långvariga eller oförklarade besvär kan specialistvård övervägas, särskilt om näring eller livskvalitet påverkas.