smältfas

Smältfasen är den fassituation i vilken ett material befinner sig i flytande form när det upphettas över sin smältpunkt. För rena ämnen vid konstant tryck inträffar övergången från fast till flytande vid en specifik temperatur kallad smältpunkt. För legeringar och blandningar är övergången ofta ett intervall mellan solidus och liquidus, så att både fast och flytande fas kan förekomma samtidigt i en tvåfasregion.

Under smältfasen ökar partikelrörelsen och ordningen minskar jämfört med den fasta fasen. Egenskaper som viskositet, ytspänning och densitet skiljer sig vanligtvis från den fasta fasen och styr hur det smälta materialet beter sig i processer som gjutning, lödning och metallbearbetning. I de flesta ämnen ändras densiteten vid övergången till flytande form; variationer förekommer mellan olika ämnen (t ex is och vatten). Smältan uppvisar ofta endast kortvarig struktur och saknar långrangeordning som finns i fasta kristaller.

Fasdiagram används för att beskriva smältningens villkor. För ett rent ämne vid ett givet tryck är smältpunkten en konstant gränsvärde, medan legeringar visar ett smältintervall mellan solidus och liquidus. Smältfasens förståelse är central i tillverkning och bearbetning såsom gjutning, smidning och lödning samt i kristallin geologi där partialsmältning bidrar till magma.

Analysmetoder som differential scanning calorimetry (DSC) och differential thermal analysis (DTA) används för att mäta smältpunkter och entalpi för smältning. Se även: fasdiagram, smältning, legering, magma.