slöserikomponenter

Slöserikomponenter är en beteckning för aktiviteter eller delar av en process som inte tillför kundvärde och därigenom skapar slöseri. Begreppet används inom lean-förbättring och tillämpas ofta i svensk industri, där man analyserar processflöden för att identifiera och eliminera sådana icke-värdeskapande moment. Ursprunglig idé är hämtad från Toyota Production System och begreppet muda, som beskriver slöseri som något som bör undanröjas för att öka effektiviteten.

Vanliga slöserikomponenter inkluderar överproduktion, väntan, onödig transport, onödigt arbete eller processer som inte tillför mervärde, lager eller överlager, onödig rörelse och defekter. Dessa slöserier förekommer i de flesta verksamheter men står ofta för en betydande del av kostnader och ledtider.

Metoder för att identifiera slöserikomponenter innefattar värdeflödesanalys (value stream mapping), där flödet kartläggs från råvara till färdig produkt; gemba-genomgångar där arbetet observeras där det utförs; och Kaizen-evenemang för snabb förbättring. Efter kartläggning prioriteras åtgärder baserade på kostnad, frekvens och påverkan på kundvärde.

Målen med att hantera slöserikomponenter är att minska ledtider, sänka kostnader, öka kvalitet och flexibilitet samt frigöra resurser för värdeskapande aktiviteter. Det är viktigt att se till att åtgärder inte införs på bekostnad av nödvändiga funktioner eller kvalitet; vissa aktiviteter kan vara nödvändiga ur logistiska eller regulatoriska skäl.

Slöserikomponenter används i samband med Lean och kontinuerligt förbättringsarbete och är centrala i strategier för operativ effektivitet i tillverkning och tjänsteproduktion.