sluttilstand

Sluttilstånd, ofta översatt till finaltillstånd eller slutligt tillstånd, är ett begrepp som används inom fysik, kemi, termodynamik och teknik för att beskriva tillståndet hos ett system när en process har avslutats eller när en viss tidsgräns har uppnåtts. Det är skillnaden mellan det tillstånd där systemet befinner sig i slutet av en förändring och de enskilda vägarna eller processerna som ledde dit.

Användningsområden

Inom termodynamik och kemi används sluttilståndet för att specificera variabler såsom temperatur, tryck, volym och sammansättning av materialet efter en process. Dessa slutvärden bestäms av bevarandelagarna (energi, massa, ibland kemisk sammansättning) och av gränsvillkoren, snarare än av den exakta vägen genom vilken tillståndet uppnåddes. I praktiken används ofta beräkningar med tillståndsekvationer för att fastställa sluttilståndet.

Skillnader från relaterade begrepp

Sluttilstånd är inte nödvändigtvis ett jämviktstillstånd, även om många sluttilstånd i slutändan närmar sig jämvikt. I processer med flöden kan man istället tala om steady state eller likställda flödesförhållanden där systemets egenskaper är konstanta i takt med att material och energi passerar igenom. Sluttilståndet kan därmed öppet definieras både för stängda system och för öppna system i steady state.

Exempel

Vid uppvärmning av en gas i en slutna behållare bestäms sluttilståndet av behållarens volym, det extraherade arbetet och den slutliga temperaturen och trycket enligt energi- och massbalances. I ett kemiskt reaktionssystem är sluttilståndet sammansättningen av produkter och oönskade biprodukter vid reaktionsslut.

Se även

Tillstånd, Initaltillstånd, Steady state, Jämvikt, Process- och kemiteknik.