skyddsperioden

Skyddsperioden är inom medicin och folkhälsa den tidsperiod under vilken en person anses vara skyddad mot en sjukdom eller annan hälsorisk till följd av en åtgärd, oftast vaccination eller förebyggande behandling. Denna period bestäms av myndigheter och av det vetenskapliga underlaget bakom åtgärden, och den kan variera mellan olika sjukdomar, vacciner och individer.

Start och längd varierar: skyddet uppnås vanligtvis först efter en viss period efter sista dosen, ofta några veckor, och kan sedan hålla i sig olika långt. Vissa skydd är långvariga eller livslånga, andra kräver regelbundna booster för att upprätthålla skyddet. Den exakta varaktigheten påverkas av faktorer som ålder, hälsa, immunstatus och eventuella förändringar i patogenen.

Vaccinationsexempel: tetanus skyddas vanligtvis med booster varje tio år i många vaccinationsprogram. Influensavaccination ger skydd som oftast varar en säsong. MMR-vaccinationer ger vanligtvis långtids- eller livslångt skydd, och HPV-vaccinationer ger långvarigt skydd enligt dagens bedömningar.

Användningsområde och avgränsningar: skyddsperioden används också för att beskriva perioden efter exponering där postexponering profylax eller annan förebyggande behandling anses verka, samt i sammanhang som arbets- eller reserekommendationer. Det är viktigt att komma ihåg att skydd inte är en garanti; immunitet varierar mellan individer och kan påverkas av nya varianter eller förändringar i sjukdomens karaktär.

Se även: postexponering profylax, immunitetens varaktighet, booster.