skatteeffekter

Skatteeffekter avser de ekonomiska konsekvenserna av beskattning på priser, kvantiteter och välfärd i ekonomin, samt hur beteende anpassas till skatter. Dessa effekter uppstår på både marknader och i offentliga finanser när staten tar ut skatter.

Incidence och skattefaktorer: Den faktiska bördan av en skatt kallas ekonomisk incidens och skiljer sig från den formella, eller statliga, incidensen. Skattebördan överförs ofta via priset i marknaden mellan köpare och säljare. Hur bördan fördelas beror på efterfrågan och utbud elasticiteter; vid inelastisk efterfrågan tenderar konsumenter att bära större del av bördan, medan inelastisk utbud lämnar större del till producenterna.

Välfärdseffekter: Skatter minskar den totala samhällsnyttan genom minskat handel och dödviktsförlust, eftersom vissa potentiella transaktioner inte blir av. Samtidigt ger skatteintäkter upphov till offentliga nyttigheter och välfärdsutgifter. Beteendeändringar och skatteplanering kan förstärka eller dämpa dessa effekter.

Typiska skatter och utformning: Vanliga skatter inkluderar per-enhetsskatter (till exempel punktskatter), momssatser och inkomst- eller arbetsrelaterade skatter. Effekterna påverkas av hur skatten utformas; bred bas och låga satser tenderar att ge mindre distortionskostnader än smala baser med höga satser.

Policyaspekter: Diskussionen kring skatteeffekter väger in både effektivitet och rättvisa. Politiken kan sträva efter att minimera dödviktsförlusten genom bred skattebas och användning av intäkter, samtidigt som ekonomiernas behov av omfördelning och offentlig finansiering tillgodoses.

Mätning och begränsningar: Beräkningar av skatteeffekter är föremål för empiriska osäkerheter och kan förändras över tid med förändringar i marknadsstruktur och beteende.