skalenivåer

Skalenivåer är begrepp inom mät‑ och statistik som beskriver hur data klassificeras utifrån vilka matematiska operationer som är meningsfulla och vilka statistiska analyser som kan tillämpas. De fyra mest använda nivåerna är nominal, ordinal, interval och ratio. Att känna till skalenivå är viktigt för att välja lämpliga sammanfattningar och tester samt tolka resultat på ett korrekt sätt.

Nominala skal innehåller kategorier utan inneboende ordning. Exempel är kön, färg eller typ av fordon. Analysmetoder är begränsade till att räkna frekvenser och använda statistiska tester för kategorier, som chi-två-test, samt mått som lägesmått för frekvenser (till exempel lägsta frekvens, modet i data).

Ordinala skal har ordning men avståenden mellan punkterna är inte nödvändigtvis lika stora. Exempel inkluderar utbildningsnivå (grundskola, gymnasier, universitet) eller betygssystem. Man kan använda median och percentiler som sammanfattningar och använda icke-parametriska tester som Spearman correlation eller Mann-Whitney U-test.

Intervalskalor har lika stora avstånd mellan värden men saknar ett verkligt nollpunkt. Temperatur i Celsius eller Fahrenheit är typiska exempel. Man kan beräkna medelvärde och standardavvikelse och använda parametriska tester under ordnade förutsättningar, men tolkningar av ratio är begränsade.

Ratiotal har lika stora avstånd och ett verkligt nollpunkt, vilket gör att även meningsfulla uträkningar av tal och kvoter är möjliga. Exempel är längd, vikt och ålder. Närvaro av absolut noll gör det möjligt att tala om dubbelt så mycket eller hälften av något.

Sammanfattningsvis påverkar skalenivån vilka operationer som är meningsfulla och vilka statistiska metoder som är lämpliga att använda.