silisiumdioder

Silisiumdioder är tvåterminaliga elektroniska komponenter tillverkade av kisel som utnyttjar en PN‑övergång. De tillåter ström att flyta när de är framåtbiaserade och hindrar den när de är bakåtbiaserade.

Dioden består av ett p-dopat område och ett n-dopat område i kisel. Vid framåtbias minskar den interna potentialbarriären så att elektroner och hål diffunderas över gränsen och en ström uppstår. Vid bakåtbias expanderar depletionzonen och endast liten läckström flyter tills brytspänningen uppnås.

Vanliga egenskaper hos silisiumdioder är att framåtbiasen kräver cirka 0,6–0,7 V vid moderat ström; omvänd läckström ökar med temperatur. Olika typer skiljer sig i svarstid och i hur mycket ström och spänning de tål. För höga frekvenser används ofta snabbare dioder.

Typer av silisiumdioder inkluderar rectifierdioder för kraftförsörjningar, snabbåterhämtningsdioder för snabba växelströmsapplikationer samt zenerdioder som används som spänningsreferens eller skydd mot överspänning. Zenerdioder verkar i omvänd nedbrytning och bidrar till stabilisering av en bestämd spänning.

Silisiumdioder används för att rectifiera växelström, skydda komponenter mot spänningsspikar, fungera som signal- eller referensdioder i olika kretsar och som byggsten i moderna kraftförsörjningar. De finns i olika paketformer, från genomgående kapslar till ytkontaktade förpackningar.