sekulärare

Sekulärare är komparativformen av det svenska adjektivet sekulär, och betyder "mer sekulär" eller "i högre grad världslig" i förhållande till något annat. Termen används både i grammatisk mening för att beskriva böjning och i ämnesmässig mening för att jämföra graden av sekularisering i institutioner, samhällen eller attityder.

I grammatiken bildas sekulärare med suffixet -are, vilket är vanligt för komparativ av många enstaviga och vissa tvåstaviga adjektiv i svenska. Alternativt kan jämförelse uttryckas analytiskt med mer sekulär. Superlativformen är sekulärast eller mest sekulär. Exempel: "Ett sekulärare samhälle skiljer religionens roll från statens institutioner" eller "Skolans undervisning blev sekulärare under 1900-talet."

I samhällsvetenskaplig och politisk kontext används sekulärare för att beskriva processer och förändringar, till exempel ökande separation mellan kyrka och stat, minskad religiös påverkan i offentliga institutioner eller en allmän minskning av religiösa normers betydelse. Ordet härstammar från sekulär, som i sin tur kommer från latinets saecularis, med betydelsen "världslig" eller "i denna värld". Termen är neutral i tonen och används både i beskrivande analyser och i normkritiska diskussioner om religionens roll i samhället.