säkerhetsrestriktioner

Säkerhetsrestriktioner är regler och åtgärder som begränsar åtkomsten till information, varor eller verksamheter för att skydda människor, egendom och informationssäkerhet. De används inom offentlig verksamhet, näringsliv, forskning och kritisk infrastruktur för att hindra obehörig handling och skydda personuppgifter samt minska risker för skada.

De genomförs oftast genom informationsklassificering och behörighetsprinciper. Vanliga komponenter är klassificering av information (till exempel allmän, intern, sekretessbelagd eller hemlig), behovs- och rollbaserat beslutsfattande, tekniska kontroller som autentisering och kryptering samt fysiskt skydd och hanteringsrutiner för media. Anpassningen av säkerhetsåtgärder görs i sammanhang som projekt, avdelning eller system och kan vara tidsbegränsad eller platsbaserad.

Vidare omfattar säkerhetsrestriktioner processer för hantering av överträdelser, incidenter och efterlevnad, inklusive riskbedömningar, policys, utbildning och revisioner. Det finns ofta beslutsgångar för godkännanden och överklaganden samt möjligheter att återkalla åtkomst efter ändrade omständigheter.

I Sverige är säkerhetsrestriktioner vanliga inom offentlig sektor och forskning där sekretess och skydd av personuppgifter regleras av Offentlighets- och sekretesslagen, säkerhetsskyddslagen och dataskyddsförordningen (GDPR) tillsammans med annan nationell lagstiftning.

Syftet är att skydda individers integritet och samhällsviktiga funktioner samtidigt som öppenhet och ansvar hålls inom rimliga gränser.