säkerhetsfaktorer

Säkerhetsfaktorer, eller faktorer av säkerhet, är tal som används inom ingenjörsvetenskap och konstruktioner för att ta hänsyn till osäkerheter i material, tillverkning, livslängd och ofullständiga kunskaper om belastningar. En vanlig definition är relationen mellan motstånd (eller hållfasthet) och den belastning som konstruktionen förväntas utsättas för. Det vill säga säkerhetsfaktorn = motstånd / kravbelastning. Ju högre faktor, desto större marginal finns det innan kritisk misslyckande inträffar.

Användning och syften. Säkerhetsfaktorer används för att säkerställa att konstruktioner fungerar säkert trots variationer i materialegenskaper, tillverkningsfel, slitage och oförutsedda belastningar. De tillämpas i allt från byggnader och broar till maskiner och fordon. I praktiken uppdelas osäkerheter i två kategorier: lastfaktorer som ökar den verkliga belastningen och motståndsfaktorer som reducerar det effektiva motståndet hos material och detaljer.

Metoder. Inom modern design används ofta olika system som fingerfästelse av Lastfaktor Design (LRFD) och Tillåten spänningsdesign (ASD). LRFD använder specifika lastfaktorer och motståndsfaktorer för att uppnå önskad tillförlitlighet, medan ASD begränsar arbetsbelastningen till en tillåten nivå. Olika standarder och byggnormer anger hur säkerhetsfaktorer ska beräknas och tillämpas i praktiken.

Begränsningar och kritik. För höga säkerhetsfaktorer kan leda till överdimensionering, ökade kostnader och viknöjdhet, medan för låga faktorer ökar risken för misslyckande. Valet av faktorer avspeglas ofta i designkoder, tillförlitlighetsanalyser och underhållsplaner.